Obligatoriskt skolval är ingen mirakelkur för att få bukt med den socioekonomiska segregationen och öka måluppfyllelsen. – Det har snarare en negativ effekt, säger nationalekonomen Dany Kessel.
Obligatoriskt eller aktivt skolval– där elever och föräldrar uppmanas på skarpen att välja skola – förs allt oftare fram som lösningen på skolans problem med segregation och fallande resultat.
Tanken är att det obligatoriska valet ska få mindre socioekonomiskt gynnade elever stt söka och börja på starka skolor, och att undervisningens kvalitet ska förbättras när skolorna måste konkurrera mer om eleverna.
I en rapport undersöker Dany Kessel och Elisabet Olme, nationalekonomer vid Stockholms universitet hur familjer beter sig vid valet till förberedelseklassen.
De undersökta kommunerna är Botkyrka – som har aktivt skolval sedan flera år – och Linköping – där nästan alla går i skolan närmast hemmet.
– Bekvämlighetsfaktorerna – avståndet till skolan och om syskon redan går där –är allra viktigast när ett barn ska börja skolan. Skolornas resultat verkar föräldrarna inte bry sig om, säger Dany Kessel.
Elevsammansättningen spelar däremot roll, enligt rapporten. Lika söker lika.
– En skola rankas högre när den har många elever som tillhör samma socioekonomiska grupp som man själv, säger Dany Kessel.
Det är således högutbildade familjer med svensk bakgrund som dras till skolor med hög socioekonomisk status. Dessa skolor väljs aktivt bort av lågutbildade familjer med utländsk bakgrund.
– Eftersom folk inte väljer som vi tycker att de ska göra finns det inte någon anledning att tro att ett obligatoriskt skolval skulle minska segregationen eller öka undervisningskvaliteten. Snarare tvärtom, säger Dany Kessel.
I Botkyrka måste alla föräldrar ange tre skolor och urvalet görs enligt en relativ närhetsprincip. Friskolorna antar elever i enlighet med sina egna antagningskriterier, oftast kötid.
– Om man vill åt segregationen tror jag att det är hopplöst att ha kvar kötidsprincipen , säger Dany Kessel.
Forskarna ska gå nu vidare och undersöka olika antagningsprinciper.
Karin Lindgren