Skrattet stärker samvaron

Det säger Lena Dur Högnelid, skrattglädjeexpert och psykolog som i många år forskat och föreläst om hur skratt påverkar oss. Hon använder begreppet skrattglädje för att skilja det från annan glädje.

– Om du har en arbetsplats med skrattglädje säger jag: grattis gånger tre! För då finns det en god chans att individerna mår bra, den sociala miljön fungerar och sist men inte minst påverkas arbetsplatsens externa kontakter, som barn, föräldrar och vikarier, positivt.

Lena Dur Högnelid beskriver skrattet som ett fyrverkeri. En rörelse med effekter på fem olika plan: fysiskt, socialt, kognitivt, mentalt och emotionellt. Tillsammans skapar de allt från avslappning och arbetslust till koncentration, bättre minne, stärkta relationer och bättre självkänsla.

Men trots att skrattetär ett lika viktigt och basalt behov som sömn och mat är det inte alltid en självklar del av vår arbetsmiljö. Det krävs medvetenhet om dess effekter och en ambition att främja skrattglädjen för att arbetsplatsen ska kunna ta del av dess positiva kraft.

En bra början menar Lena Dur Högnelid är att arbetsgruppen försöker besvara fråg­orna: Hur har vi det? Hur vill vi ha det? Och hur kommer vi dit?

– Nästa steg är att ta reda på vad som startar skrattfyrverkeriet på just din arbets­plats.

Hon uppmanar oss att även fundera på vad vi själva bidrar med eftersom vi alla är en del av vår arbetsplats. Den som står för ledarskapet behöver sätta tonen genom att uppmuntra till humor och kanske framför­ allt – ha roligt och bjuda på sin egen humor.

Skrattglädje utlöses dock inte alltid av humor. Det ligger i själva verket bara bakom 20 procent av alla skratt. Vårt skratt är socialt och vi skrattar i gemenskap med andra, sällan själva.

Det är inte heller alltid humor leder till skratt. En humorupplevelse kan skapa allt från ett leende till en ny tanke och en upplevelse av samhörighet. Alla är betydelsefulla på sitt sätt och humorn har många viktiga funktioner. Maria Ohlsson är forsk­are och har studerat hur vi använder humor i vår kommunikation.

– Det kan till exempel vara ett sätt att närma sig känsliga ämnen. Genom ett skämt kan vi känna av den andra personen och om det är läge att ta ett samtalsämne vidare till en allvarligare nivå, säger hon.

Maria Ohlssons forskning visar också att vi använder humor för att strukturera våra samtal. Framför allt avrundar och avslutar vi ofta ett samtalsämne eller konversation med ett skämt.

Humor kan även fungera som en mental propplösare och skapa nya infallsvinklar på ett svårlöst dilemma.

– Vi har nog alla upplevt hur vi skrattat åt ett skämt som vi upplevt som överdrivet och sedan tänkt: ”Men vänta nu, vissa aspekter kanske inte är helt fel ändå.” Genom att skämta om en företeelse kan vi öppna nya kognitiva dörrar för problemlösning, säger hon.

Men humor är ett kraftfullt verktyg som också kan missbrukas.

– Det kan användas som en härskarteknik, för att förlöjliga och förminska. Det är aldrig acceptabelt. Om det är svårt att stoppa kan man behöva ta hjälp av någon man litar på, säger Maria Ohlsson.

Hon menar att det inte går att definiera en generell gräns mellan kränkning och att kamratligt retas. Alla grupper fungerar olika och det som anses som ett rått tonläge i en grupp kan i en annan upplevas som hjärtligt.

– Men om vi skämtar med värme och är lyhörda på hur kollegan upplever skämtet stärker humor vår gemenskap, säger Maria Ohlsson.

Lena Dur Högnelids bästa råd för ökad skrattglädje på arbetsplatsen är att skapa många tillfällen för umgänge.

– Om vi vill vara friska och ha en arbetsplats som präglas av goda samarbeten och inte minst – arbetslust, har vi inte råd att missa det fyrverkeri som skrattglädje ger, säger hon.

Maria Ohlsson menar att nästan allt vi säger med allvar också kan sägas med humor.

– Vinsten är enorm. Med hjälp av humor möts vi och känner att vi delar varandras perspektiv. Det skapar solidaritet och gör att vi i det dagliga arbetet kan lita på och ställa upp på varandra, säger hon.