Tiden är knapp för hem- och konsumentkunskap. Det gör att eleverna blir stressade, påpekar forskare i en skrivelse till Skolverket.
Skolverket har hämtat in synpunkter om kursplanerna för de olika ämnena i grundskolan. När det gäller hem- och konsumentkunskap har bland annat forskare vid Umeå universitet fått i uppdrag att yttra sig.
De betonar att ämnet är unikt jämfört med andra ämnen. Det beror på att eleverna vid matlagning ska hinna planera, genomföra och utvärdera sitt praktiska arbete under en och samma lektion.
– Om man jämför med slöjd och matematik så kan man slå igen sin bok eller lägga undan sin stickning efter lektionen och fortsätta nästa gång. Det kan man ju inte göra i hem- och konsumentkunskap då det ofta handlar om praktisk matlagning, säger Cecilia Lindblom vid institutionen för kostvetenskap vid Umeå universitet.
I uppdraget från Skolverket ingick att utvärdera ämnet utifrån den timplan med totalt 118 timmar som ämnet har.
– Det allra bästa vore om hem- och konsumentkunskap skulle få mer tid, kanske en fördubbling. Då skulle vi få in ämnet i yngre åldrar och det skulle minska stressen hos både elever och lärare, säger Cecilia Lindblom.
Ny forskning vid Umeå universitet ger också stöd för att ämnet kan skapa tidsnöd. Klassrumsobservationer visar att eleverna känner sig stressade. Speciellt när de får välja recept själva.
I yttrandet föreslår forskarna också ändringar i vissa av det centrala innehållets formuleringar. Ett exempel som ses som problematiskt är just ”skapandet av recept”. Det är omfattande att skapa ett recept men däremot är det viktig kunskap att kunna ”ändra i ett recept” för ekonomin, hälsan eller miljöns skull, skriver de.
Ett innehåll som enligt skrivelsen kan tas bort är ”aktuella samhällsfrågor som rör privatekonomi, mat och hälsa”. Det är ett stort område som det finns för kort tid att arbeta med. Forskarna påpekar också att det är självklart att lärare tar upp aktuella samhällsfrågor utan att det behöver vara ett centralt innehåll.
En annan aspekt som Umeåforskarna trycker på är att elever som har förkunskaper innan de börjar med hem- och konsumentkunskap har större möjlighet att uppnå de högre betygen.
– Första terminen som eleverna har ämnet ska de betygsättas. Att flickor har högre betyg än pojkar kan bero på att de är mer vana vid de praktiska momenten då vårt samhälle fortfarande ser ut som det gör med olika roller, säger Cecilia Lindblom.
I ett annat yttrande kring Skolverkets utvärdering, från Uppsala universitet, betonas vikten av kunskaper om livsmedelssäkerhet. Annars riskerar eleverna att drabbas av livsmedelsburna sjukdomar som framtida konsumenter. Dessutom är livsmedelshygien ett begrepp som lärarna har svårt att sätta in i ett större sammanhang.
Svenska kommittén för hushållsvetenskap påpekar att moment kring ekonomi behöver omformuleras. De föreslår att detaljer om lån, avbetalning och betalningsformer tas bort. Sådan undervisning borde i stället ske när eleverna går på gymnasiet, enligt kommittén.
Skolverket har ännu inte sammanställt alla synpunkter.
– Om utvärderingen kommer att leda till förslag på revideringar av vissa kursplaner är det för tidigt att säga något om i nuläget, berättar undervisningsråd Lars-Åke Bäckman på Skolverket.
Björn Andersson