Guldäppletvinnaren och modersmålsläraren Tülay Gürgün älskar internet. Hon har slopat såväl läroböcker som papper och penna och jobbar helt digitalt med eleverna. Med IKT och pedagogisk precision skapar hon sina egna läromedel.
Det finns ingen tid att förlora. Lektionen pågår en timme och eleverna hänger på låset till Grindtorpsskolans bibliotek i Botkyrka. Tülay Gürgün, modersmålslärare, mediepedagog och bibliotekarie öppnar dörren och släpper in de elever i årskurs fyra som har turkiska som modersmål. Alla är snabbt på plats framför datorerna och det de ser på sina skärmar syns också på den interaktiva skrivtavlan som Tülay Gürgün styr från sin dator.
– Vi börjar med en genomgång av förra lektionens uppgift. Vad gjorde vi då? frågar hon på turkiska.
Förra gången läste eleverna en text på turkiska om Ismannen, de såg en kort film och svarade sedan på frågor. Nu går de igenom svaren tillsammans. Alla får läsa upp sina svar högt i tur och ordning och Tülay Gürgün passar på att kommentera uttal och stavning.
– Jag har lagt upp en längre film på bloggen om ni vill veta mer, säger hon och byter till dagens ämne: vikingar.
Tülay Gürgün undervisar elever med turkiska som modersmål årskursvis. Varje årskurs har en egen blogg där allt material finns samlat. Med betoning på allt. Förutom det eleverna själva producerar kan de också hitta hela årets planering, alla uppgifter, övningar, filmer, texter av olika slag, ordlistor, länkar – ja, allt de behöver för undervisningen i turkiska.
– Jag ser det inte som bloggar, det är läroböcker, mina digitala läroböcker som jag skapar själv, säger Tülay Gürgün.
Eleverna i fyran ska snart påbörja ett avsnitt om vikingar i sina ordinarie klasser. Tülay Gürgün brukar stämma av med de andra lärarnas planering och har koll på vad som händer. Hon tycker att det är bra att arbeta med ungefär samma områden även i turkiskan.
Nu klickar hon fram en faktatext på den stora tavlan på väggen och eleverna följer efter på sina datorer. Tülay Gürgün sitter vänd mot eleverna och vad som händer på deras skärmar är dolt för henne, men det är ingen som gör något de inte ska för tillfället. Alla lyssnar uppmärksamt på den som läser högt om vikingarnas resor, hur båtarna såg ut och vad de förde med sig hem.
– De hade inte salt från början, kan ni tänka er! Salt som är så viktigt, säger Tülay Gürgün.
All konversation sker på turkiska, men när de olika kryddor som vikingarna fick med sig i lasten kommer på tal lösgör sig det svenska ordet ”grillkrydda”.
– Ja, ungefär som ”grillkrydda”, svarar Tülay Gürgün.
Efter en kort film är det dags för eleverna att svara på frågor, skriftligt och på datorn förstås. Varför kallas de vikingar? Vad handlade de med? Vad är en bärnsten? Tülay Gürgün skickar runt en liten silverinfattad bärnstensberlock så att eleverna har något att utgå ifrån i sina beskrivningar.
Tangentbordet är svenskt men det går att anpassa till turkiska. Det gäller bara att veta under vilka tangenter de turkiska bokstäverna gömmer sig. Eleverna får samarbeta om de vill och då går det lättare att komma ihåg.
Tülay Gürgün kom till Sverige som 19-åring och utbildade sig till modersmålslärare. Sedan dess har hon arbetat i skolan, även som klasslärare och biträdande rektor. Efter en utbildning i mediepedagogik på Dramatiska institutet har hon utvecklat sitt arbete med digitala verktyg. Att använda det i modersmålsundervisningen blev snabbt självklart. Men hon har nytta av det även i sin roll som skolans bibliotekarie.
– Det material jag hittar på nätet, både sådant på turkiska och annat som jag översätter själv, finns inte att hitta i några läroböcker, säger hon.
Fördelarna med att arbeta i en digital miljö är flera, menar Tülay Gürgün. Är eleverna sjuka eller bortresta kan de ändå hänga med i undervisningen. Allt material finns samlat och tillgängligt. Hon är helt övertygad om att framtidens lärande kommer att ske papperslöst. Inte minst med tanke på alla möjligheter som internet erbjuder multimodalt, det vill säga att arbeta med olika medietyper på samma gång, exempelvis ljud, fotografi, animation och text.
– När eleverna jobbar med sin språkutveckling är det viktigt att de också får arbeta kreativt. Att till exempel skriva en text och sätta ihop den med egna bilder till en bok är ett jättebra och roligt sätt att utveckla språket och det är så enkelt att göra det digitalt.
Ytterligare en vinst är att när eleverna jobbar digitalt i skolan med att skapa, exempelvis texter, filmer, böcker och serier, är de i stort sett alltid själva producenter. Till skillnad från hemma där de lätt fastnar i att vara konsumenter av spel och sociala medier.
– När vi hämtar material från nätet diskuterar vi alltid var det kommer ifrån och hur man får använda det. På så sätt lär de sig konkret om både källkritik och upphovsrätt, säger Tülay Gürgün.
En timme går fort men när klasskamraterna i fyran packar ihop dröjer sig Yaren Tuncer och Kubilay Görgülü kvar. De arbetar febrilt tillsammans med att besvara frågorna. De dikterar högt i kör vad de ska skriva för svar på frågorna och vill inte gärna sluta.
Eleverna i årskurs fem vill däremot börja. De ska jobba med nyheter i dag och börjar med att se gårdagens avsnitt av Lilla Aktuellt. Uppgiften är att välja ut en av nyheterna och berätta om den på turkiska för klasskamraterna. Hakan Okur väljer nyheten om att Askebyskolan utanför Norrköping har fått en helt ny skolbyggnad. Men landsbygden – vad kan det heta på turkiska?
Nästa uppgift är att översätta en artikel ur Sydsvenskans barntidning Minibladet till turkiska. Den överlägset roligaste nyheten handlar om en bajsfilm – såklart, bajs är roligt på alla språk.
Under tiden eleverna arbetar passar Tülay Gürgün på att ge tips på hur de kan ladda ner bilder och använda dem för att illustrera sina texter och snart ligger flera tidningsomslag färdiga på skärmarna.
– Jag brukar alltid baka in några IKT-verktyg i undervisningen, säger hon.
Tülay Gürgün har just kommit hem från London och den stora mässan för IKT och lärande, BETT, en resa hon fick som andrapristagare i tävlingen Guldäpplet 2015. Hon hittade inte så mycket som var nytt för henne, men en hel del inspiration.
– Jag är en riktig IT-fantast, jag surfar jämt!
Förutom turkiska undervisar Tülay Gürgün också elever som är svaga i svenska. För de eleverna har hon tagit fram en hel uppsättning språkutvecklande övningar. En del gör hon själv, andra hittar hon på pedagogiska sajter som exempelvis ur.se eller hejsvenska.se.
– Just ”Hej svenska!” vänder sig till sfi-elever, men övningarna är bra och de interaktiva sidorna är lätta att använda även av yngre elever. Jag älskar gratismaterial!
Tülay Gürgün kan inte se några nackdelar eller begränsningar med att använda digitala verktyg i modersmålsundervisningen. Tvärtom vill hon utveckla arbetet. Högt på önskelistan står att hitta en skola i Turkiet som hon och hennes elever kan skypa med. Hon radar upp allt de skulle kunna tala om: mat, väder, mode, musik och politik. Men ännu har hon inte lyckats få kontakt med lärare som är intresserade av att deras elever ska prata turkiska med de svenska eleverna, engelska hade varit lättare.
Ett annat brännande aktuellt utvecklingsområde är modersmålsundervisning på distans. Tülay Gürgün kan inte tänka sig en bättre form nu när antalet människor med ett annat språk ökar i Sverige.
– Allt mitt undervisningsmaterial, mina läromedel, finns att ta del av på nätet, det är bara för vem som helst att koppla upp sig. Själv skulle jag kunna undervisa hundratals elever härifrån biblioteket – och jag kan börja i morgon.
Text: Ulrika Sundström