Regeringens lagförslag om att det ska bli tillåtet för kommuner att köpa fjärrundervisning av andra huvudmän är undermåligt. Beredningen har sådana brister att Lagrådet anser att förslaget inte håller måttet för att bli en lag.
Lagrådet underkänner regeringens lagrådsremiss om nya möjligheter för fjärrundervisning och entreprenad i skolan. I sitt yttrande skriver lagrådet, som har till uppgift att granska om lagförslag strider mot någon grundlag, att ärendet ”inte beretts på ett sådant sätt att regeringsformens beredningskrav är uppfyllt. Lagrådsremissen kan därför inte ligga till grund för lagstiftning”.
Kritiken kan delas upp i fyra punkter:
- För kort utredningstid.
- För kort remisstid. Tiden var 17 dagar. Cirka fyrtio av 90 remissinstanser avstod från att yttra sig.
- Avsaknad av analys vad gäller behandling av personuppgifter som följer av förslaget.
- Avsaknad av analys av frågan hur utbildning inom skolväsendet förhåller sig till lagen om offentlig upphandling.
De två sistnämnda bristerna, som lyfts fram av remissinstanserna Datainspektionen respektive Upphandlingsmyndigheten, beror på den korta utredningstiden, skriver Lagrådet som i nästa mening påpekar att det inte heller i lagrådsremissen ”finns någon analys värd namnet av dessa viktiga frågor.”
Många skolhuvudmän har i dag svårt att hitta modersmålslärare och studiehandledare på olika modersmål. Regeringen vill med sitt lagförslag göra det möjligt för kommuner och friskolor att hjälpa varandra med den här undervisningen. En lärare som har en kommun som arbetsgivare ska med förslaget även kunna fjärrundervisa elever i en annan kommun. Det är i dag bara tillåtet inom den egna kommunen eller friskolan.
Dock är det tillåtet redan i dag med fjärrundervisning inom vissa ämnen på gymnasiet. Staten har också rätt att bedriva fjärrundervisning i samiska och i teckenspråk.
Mats Thorén