Jag fick frågan»Varför blev du lärare?« för första gången på flera, flera år. Det är en rätt oväsentligt fråga egentligen. Jag valde att bli lärare för gott och väl 25 år sedan (omg som kidsen uttrycker sig). Hur jag tänkte och resonerade i slutet av 80-talet har jag inget minne av. Den mer korrekta frågan borde vara »Varför är du fortfarande lärare?«.
Det är inte för lönen. Jag har alltid varit väldigt medveten om att tjäna bra med stålar kan du göra i vilket yrke som helst. Ja, utom i läraryrket då. Jag blir lika förvånad varje år runt silly season då många lärare letar nya jobb för att få upp sin lön. Naturligtvis helt ok, lönesystemet inom kommunerna är — snällt sagt — tveksamt, vilket tvingar många att byta kommun för att få bättre betalt. Men hur kan någon ha missat det? Jag tycker också att det suger att en nyexaminerad lärare går in på en lön högre än min, men det är inte förvånande.
Så, varför är jag då fortfarande lärare?
Det är inte för statusen. För den verkar inte ens existera. När jag träffar en medmänniska och det kommer fram att jag är lärare levereras allt som oftast repliken »Det måste vara skönt med alla loven!«. Sällan som en fråga, mer som ett påstående. På senare år har jag tröttnat på att bara säga »Ja«, så jag svarar i stället »Om du tycker det verkar så jävla soft kan du väl själv utbilda dig till lärare«. Det är rätt sällan samtalet hämtar sig från det.
Så, varför är jag då fortfarande lärare?
Det är inte heller för karriären. Det är en rätt begränsad möjlighet till avancemang om du vill undervisa.
Du kan få andra uppgifter, vara del av pedagogiska grupper, utveckla ett ämne, coacha kolleger, till och med föreläsa, men du inser snart att de så kallade karriärstegen går bort från själva undervisningen.
Och då går jag inte ens in på huruvida yrkena biträdande rektor och rektor är ett karriäravancemang från läraryrket eller inte.
Så, varför är jag då fortfarande lärare?
För att ingen dag är den andra lik. De kan utvecklas i alla möjliga riktningar, men tack vara interaktionen med eleverna blir det aldrig tråkigt.
För att elevernas nyfikenhet håller mig ung och hindrar mig från att stagnera.
Och för att jag efter alla dessa år fortfarande tycker att det är roligt att undervisa. Simple as that!
Varför är du fortfarande lärare?