När den digitala teknikens historia skildras lyser kvinnorna med sin frånvaro. Det ville journalisten Petra Jankov Picha ändra på – och skapade utställningen Datadamer på Internetmuseum.
Först och främst: vad är Internetmuseum?
– Det drivs av IIS, Internetstiftelsen i Sverige, som administrerar alla domäner som slutar på .se och .nu. För pengarna de får in arrangerar de kurser, konferenser och barnhack, delar ut stipendier och driver Internetmuseum. Där samlas betydelsefulla sajter och händelser i internets historia – nyligen lade de till exempel ut skärmdumpar på Lunarstorm och Skunk och de andra första sociala nätverken.
Hur kom utställningen Datadamer till?
– Som alltid när historia skrivs är det männen och segrarna som skriver den. Jag tyckte att någon behövde dokumentera alla kvinnor som har bidragit till internets utveckling. Så jag hörde av mig till Internetmuseum, och på den vägen var det.
– Hittills har fokus i skildringen av internets historia legat på börsnoteringar och konkurser. På pengarna. Jag ville lyfta fram dem som stod bakom vd:arna, de som skapade innehållet och gjorde internet till vad det är i dag. Det som gjordes i mitten av 90-talet var så trendsättande: tidningen Darling som blev en mötesplats för unga tjejer, eller Föräldranätet, ett diskussions-forum för föräldrar som grundaren Anna Toss fick Stora Journalistpriset för. Trots att de var viktiga föregångare får de sällan den uppmärksamhet de förtjänar.
Det var kvinnor som programmerade de första datorerna, såg till att vi kunde landa på månen och lade grunden för dagens trådlösa kommunikation. Ändå är programmering numer ett extremt mansdominerat yrke. Vad beror det på?
– Det saknas förebilder. Hela vårt samhälle präglas av att kvinnor ska syssla med omsorg och skapa innehåll medan män ska tjäna pengar och hålla på med teknik. Det är också den bilden som dominerar i medierna. Förhoppningsvis kan det här vara ett sätt att visa upp de kvinnliga förebilderna och inspirera unga kvinnor att välja yrken inom IT-branschen.
Lika mycket som ett erkännande av de kvinnliga pionjärerna är utställningen en snabbkurs i internets framväxt. Något för lärare att visa sina elever?
– Gärna! Jag tror att utställningen kan inspirera bara genom att visa att det finns många kvinnor som både har lyckats och vågat misslyckas. Statistiken visar att det fortfarande är en väldigt låg andel tjejer på IT-utbildningarna och de hoppar dessutom av i högre utsträckning. Det är också män som får det mesta riskkapitalet för att starta och driva företag. Det måste vi förändra!
Skolverket vill stärka och förtydliga programmeringens roll i undervisningen. Hur ser du på det?
– Jag tycker att man borde föra in programmering i skolan så tidigt som möjligt, helst redan i förskoleklass. Jag tror att det kommer att ingå i många fler yrken i framtiden än i dag och då gäller det att rusta barnen för det. Det får inte bli en klassfråga så att det bara är de som har råd att ha dator eller åka till olika barnhack som lär sig, kunskapen måste vara tillgänglig för alla.
Utställningen spänner från 1842 till i dag, från Ada Lovelace till Robyn. Har du någon personlig favorit?
– Om jag måste välja säger jag Annika Tiger. Hennes pedagogiska html-skola, i kombination med den statliga subventionen av hemdatorer, tror jag spelade stor roll för dagens svenska framgångar i IT-branschen. Hon bidrog till att folk vågade mixtra och leka med sina datorer och se att det inte var så svårt. Hennes insats kan inte nog understrykas.
Text: Annica Lundbäck