Lärarens rolli klassrummet har, de senaste åren, allt oftare lyfts fram i debatten. Betydelsen av ett stort intresse för det ämne man undervisar i och – kanske framför allt – ämnes- och didaktiska kunskaper beskrivs som avgörande för elevernas resultat.
Boken Frågor och fascinationer är inget undantag. Utgångspunkten är att lärare behöver djupa kunskaper i ämnet matematik för att kunna organisera en undervisning i problemlösning som stimulerar alla elever, oavsett kunskapsnivå, men också skapar utrymme för deras kreativitet.
Författaren Bengt Ulin föddes redan 1928 och har länge varit engagerad i matematikutbildning. Under sin karriär har han bland annat arbetat som lärare på Kristofferskolan, en waldorfskola i Stockholm, och som universitetslektor vid Lärarhögskolan i Stockholm. Han har även författat ett stort antal artiklar i tidskriften Nämnaren och flera böcker om matematik ur ett didaktiskt perspektiv.
Bengt Ulin oroas över att så många elever tycker att matematik är tråkigt. Han menar att det behövs undersökande och rika problemlösningsaktiviteter, där eleverna, genom lärarens organiserade undervisning, gör spännande upptäckter och kanske får upp ögonen för matematikens skönhet.
Frågor och fascinationerär utgiven av Nationellt centrum för matematikutbildning (NCM) och består av tolv kapitel som alla kretsar kring ett specifikt tema inom matematik eller matematikdidaktik. Kapitlen innehåller förslag på rika, undersökande och utmanande uppgifter. De går att genomföra i undervisningen eller ha som underlag för didaktiska diskussioner i ämnesgrupper.
Bengt Ulin behandlar områdena naturliga tal, matematikhistoria, strategier för problemlösning, Boolesk algebra och geometrisk konstruktion för att nämna några exempel. Han riktar sig huvudsakligen till lärare
i grundskola och gymnasium.
Syftet och styrkan med boken är att det finns något för alla. De inledande kapitlen fokuserar på innehållet i grundskolans senare del samt gymnasieskolans första kurs. De senare kapitlen lämpar sig främst för gymnasielärare. Detta medför att jag som lärare på högstadiet finner de första kapitlen mest inspirerande. Samtidigt som jag misstänker att gymnasielärare uppskattar de senare kapitlen mer.
En annan förtjänst med boken är att Bengt Ulin så skickligt, genom att visa på sambandet mellan de begrepp vi undervisar om, knyter ihop innehållet till en helhet. Det kan vara en utmärkt grund för diskussioner om den röda tråd som ska löpa genom matematikutbildningen i grund- och gymnasieskolan.
Det kanske mest häpnadsväckande och imponerande är att en lärare, vid en ålder av nästan 90 år, fortfarande kan känna en sådan fascination för matematikämnet och dela med sig av sitt engagemang, intresse och kunnande genom inspirerande didaktiska exempel
Nicklas Mörk, lärare i matematik och SO, årskurs 7–9, Fröviskolan, Lindesberg.