Nästan nio av tio lärare tycker att det är arbetsro på lektionerna, enligt en Skolverksenkät. Resultatet går på tvärs mot den bild av oordning och kaos i svenska skolan som ofta hörs i debatten.
Elever som kommer försent, elever som använder mobilen under lektionen utan att det har med undervisningen att göra, elever som uppträder störigt. Under flera år har bilden av att det är stökigt i klassrummen etablerats som en sanning i debatten. Flera undersökningar, till exempel Pisa, har bekräftat bilden. Pisa-rapporten 2014 fick också den förra Alliansregeringen att tillsätta en särskild ordning och reda-utredning.
Men på torsdagen kom en rapport som går på tvärs mot den gängse bilden av kaos. Nära nio av tio lärare tycker att det råder arbetsro på alla eller de flesta lektioner, enligt en stor enkätundersökning från Skolverket, Attityder till skolan 2015.
– Det är ett intressant resultat som kontrast till bilden som brukar etableras i debatten. Det finns ordningsproblem i den svenska skolan. Det ska man inte blunda för men enligt den här undersökningen är bilden långt ifrån nattsvart, säger Niclas Westin, enhetschef på Skolverket.
Andelen lärare som upplever att det finns arbetsro i klassrummet ökar med antalet år i yrket, enligt undersökningen. Drygt nio av tio tycker att det är en trevlig och positiv stämning på de flesta eller nästan alla lektioner.
Joanna Lundin är specialpedagog och lärare i hem- och konsumentkunskap på Källbrinksskolan i Huddinge. Hon tycker att debatten om skolan ofta förs av personer med liten insikt i hur skolan fungerar.
– Det bygger på en förlegad elev- och kunskapssyn. När jag gick på lärarutbildningen fick vi höra att problem som uppstår ska lösas genom att eleven ska förändra sig. Det synsättet lever fortfarande kvar hos många.
I stället menar hon att ansvaret alltid ligger på läraren att i samråd med eleven hitta en lösning.
– När man fastnar i frågor om tuggummin, kepsar och mobiler läggs fokus på fel saker. Då har man inte kommit särskilt långt i sin skolutveckling, säger hon.
När det inte fungerar handlar det enligt Joanna Lundin ofta om ett organisatoriskt problem.
– Det gäller att ha tid när det inte fungerar. Som lärare har jag en stor verktygslåda att ta till, men i de klasser där standardverktygen inte fungerar behöver jag tid att reflektera och möjlighet att diskutera med kolleger, säger hon.
Det gäller också att inte fastna i sitt sätt att lära ut utan ständigt utvecklas, säger Joanna Lundin.
– Samhället förändras ständigt och som lärare måste jag lära mig att förhålla mig till det. Det är också en spännande utmaning. Vi jobbar ju alla för eleverna.
Lotta Holmström Mats Thorén
Lärstudion är Örbyskolans
Höga ljudnivåer, mycket
Det här är en bra möjlighet att reflektera över om vår undervisning är baserad på forskning. David Mitchell vill hjälpa pedagoger att bli mer effektiva genom att visa på evidensbaserade undervisningsstrategier. Och i tider av både ont om tid och ont om pengar borde dessa vara lockande. Kloka rektorer kan sätta boken i händerna på hela arbetslag med förhoppning om att de ska få mer gjort med förbättrat resultat. Och även om jag inte kan lova att just det händer så kan jag lova att de kommer att få tillfällen till samtal och reflektion kring varför man gjort vissa val. Bokens stora problem är att den är så omfattande att det är svårt för ett arbetslag att verkligen bearbeta den. Men ibland måste man lägga mycket tid på något i nuet för att få mer tid över i framtiden.
Kommer du ihåg 12-åriga Malte Aspelund 
Men Friskolornas Riksförbund valde att inte underteckna den gemensamma debattartikeln, trots att organisationen har varit med under processens gång och i huvudsak inte har några invändningar mot förslagen.
Många nyanlända barn är ensamkommande, traumatiserade eller har en bristfällig skolbakgrund.
Kulturskolorna – lika och unika, är en innehållsrik exposé över den svenska kulturskolan. Författaren Håkan Sandh ger sin syn på kulturskolornas verksamhet, såväl från kulturskolechefens perspektiv som med utsikt från Kulturskolerådets nationella arena.
Gitarren som rockade fett
Skapa i lera – Kavla, trycka, måla och dreja
OECD har nämnt att Sverige gör för lite för likvärdigheten i skolan. Anna Ekström påpekade att frågan är akut med tanke på den stora invandringen. Boendesegregationen måste också minska, sade hon, och nyanlända elever måste fördelas jämnare över landet. Resultaten i Pisatestens läseförståelsedel ska visa om målen, som är uppsatta på en tioårsperiod, har uppfyllts.
Även Lärarnas Riksförbund (LR), som också är med i kommissionen, välkomnar professionsprogrammet.
Utbildningsdepartementets tre ministrar, som stod vid Anna Ekströms sida under presskonferensen, kommenterade förslagen i tur och ordning.
Gymnasieminister Aida Hadzialic (S) betonade att alla måste dra åt samma håll:
Helene Hellmark Knutsson (S), minister för högre utbildning och forskning, pekade på lärarbristen:
– Kommissionen gör en totalsågning av kommunaliseringen av skolan, men slutsatsen är ändå att kommunerna ska få en chans till att ha ansvaret för skolan. Jag tycker att den logiska slutsatsen vore att förstatliga skolan, men den slutsatsen vågar kommissionen inte skriva för de vet att den inte faller regeringen i smaken, säger Jan Björklund, till TT. 
Han ställer sig frågande till förslaget att staten ska fördela pengar på ett annat sätt.
– Det här ger stort hopp för svensk skola. Våra förslag bygger på en helhetssyn för svensk skola med elevernas lärande i fokus. Vi har haft för ögonen att stärka elevernas resultat och har därför arbetat fram åtgärder som kan skapa de bästa förutsättningarna för att åstadkomma det, säger hon.
– Jag konstatera att vi har en utbildningsminister som innan han tillträdde sade att han skulle lösa skolans problem på 100 dagar. Men med de förslag vi får från Skolkommissionen i dag är det väldigt tydligt att den här regeringen inte kommer att kunna åstadkomma något för Sveriges skolelever under den här mandatperioden, säger Camilla Waltersson Grönvall, partiets utbildningspolitiska talesperson.