Från Scratch till Fluidsim, från labyrintspel till sorteringsstationer. På Silvertärnans skola i Vänersborg programmerar eleverna en hel del i teknikämnet. – Men programmering kräver mycket fortbildning, säger läraren Charlotte Karlsson.
Applåder! Det möter Linus Öberg och Lucas Gustafsson i årskurs 9 när de kliver fram för att visa vad de har jobbat med i styr- och reglerteknik. Publiken är en klass i årskursen under.
Niorna har fått i uppdrag att skapa och styra en modell av en sorteringsstation, som skiljer burkar av plast från dem av metall. Programmet som man styr systemet med heter FluidSim och används på riktigt inom industrin, berättar Charlotte Karlsson. Hon undervisar båda årskurserna i teknik, matematik och NO. Även teknikmaterialet består av ”riktiga grejer”, som efterliknar det som används i arbetslivet.
Problemet eleverna har fått lösa kan se nog så enkelt ut, till en början. Det gäller att sortera och styra en burk från en sida av stationen till den andra. Linus Öberg i röd keps laddar stationen med en liten modellburk, trycker på en knapp – och burken startar sin bana för att till slut landa på rätt plats.
Niorna visar på whiteboarden ett flödesschema över hur programmeringen går till.
– Jag trodde inte att det skulle behövas så mycket olika villkor för bara en liten rörelse, säger Linus Öberg.
Även Pierre Åkerblom får applåder. Han är bland annat NT-utvecklare i Vänersborgs kommuns skolor. Han medverkar också i Skolverkets referensgrupp för teknikämnet och har varit med och skrivit förslaget till nationella IT–strategier för skolan.
Pierre Åkerblom berättar för klassen om den numera ofta osynliga tekniken bakom det mesta i vår omvärld. Ser vi oss omkring styrs det mesta digitalt, från rullbandet i mataffären till hissar och trafikljus. Styr- och reglertekniken är numera helt avhängig programmering.
Han leker med jämförelsen hur man skulle ”programmera” en elev att komma till skolan om morgnarna.
– Vad behövs för att du ska komma igång, frågar han eleverna.
Man skulle kunna rita ett flödesschema över vilka villkor som behöver vara uppfyllda, fortsätter han. Klä på sig, check, borsta tänderna, ja, ta med mobilen, ett måste, äta frukost … Det senare är inte nödvändigt, invänder någon elev.
Det handlar om datalogiskt tänkande, säger Pierre Åkerblom. Det är processer för att beskriva, analysera och lösa problem för att kunna ta hjälp av datorer, hitta mönster och skapa algoritmer.
– Det här är lite av vad ni kommer att jobba med längre fram, säger Charlotte Karlsson till åttorna.
De jobbar redan nu med problemlösning i form av att programmera egna labyrintspel i gratisprogrammet Scratch, (se även denna artikel i Origo) en uppgift som pågår under cirka tre veckor.
Grunden för spelet är relativt enkel: det handlar om att programmera en katt att ta sig igenom en labyrint, efter vissa givna förutsättningar.
Eleverna Hampus Olsson och Annie Berner jobbar ihop. De försöker utveckla labyrinten så att man kan spela mot varandra och de klurar även på ett poängssystem.
– Man ska få extra poäng för möss som man fångar på vägen, säger Annie Berner.
Själva labyrinten har de gjort om till en sexhörning. Även formen på spelet och symbolerna går att förändra.
– Det är jätteroligt att se hur eleverna kommer på nya idéer, ändrar funktioner och former i spelet, säger Charlotte Karlsson.
Programmet ligger nära elevernas värld med mobil- och datorspel. Det är en form av så kallad blockprogrammering, ett tydligt och lättillgängligt programspråk som bygger på färger och symboler. Charlotte Karlsson tycker att den stora fördelen med det är att eleverna på egen hand kan göra enkla spel, men att det finns alla nivåer. Många väljer också att fördjupa sig och systematiskt prova olika idéer.
– Det ligger mycket problemlösning i detta, att tänka logiskt. Samtidigt blir det konkreta resultat, man ser väldigt påtagligt när man har gjort rätt. Det gäller egentligen all typ av programmering att fungerar programmet – då har man lyckats!
I programmet Fluidsim, som niorna har jobbat med, går man ett par steg vidare i svårighetsgrad. Själva programmet ligger längre bort från elevernas vardag, menar Charlotte Karlsson, men samtidigt ser de resultatet av liknande program överallt omkring sig.
Hon påpekar att det är de här programmen skolan arbetar med just nu, men att det kan komma att ändra sig om utbudet förändras.
– En del program marknadsförs ganska starkt, till exempel Scratch. Men det kanske finns flera andra, kanske mindre aktörer, som gör minst lika bra program. Det gäller dock att ha tid att sätta sig in i utbudet.
Hon tror också att utbudet av program och läromedel särskilt avpassade för skolan kommer att öka betydligt, när den nationella IT-strategin för skolan blir ett faktum.
– Det är en så föränderlig värld, framför allt när det gäller teknik. Förr visste man ungefär vad som var på gång om en fem–tio år, men i dag vet vi inte hur det kommer se ut om ett år ens.
Det medför att det redan nu ställs väldigt höga krav på lärare – och elever – att sätta sig in i nya saker, menar hon.
– Här i kommunen har vi fått lite utbildning, men vi skulle behöva väldigt mycket mer. Kommer digitalisering och programmering in ännu starkare i kursplanerna behöver man göra en stor fortbildningsinsats. Och då menar jag förstås inte bara här, utan nationellt, understryker Charlotte Karlsson.
Enligt Pierre Åkerblom har Vänersborgs kommun varit tidigt ute med att satsa på programmering i just styr- och reglerteknik. Kommunen har bland annat avsatt 200 000 kronor till riktad lärarfortbildning på de
fyra grundskolorna. Han har själv hållit i sådana kurser.
Till framgångsfaktorerna för teknikämnet i kommunen hör också en förstärkt timplan och att skolorna har fått köpa in riktigt teknikmaterial. Att området styr- och regler-teknik har hamnat lite i skymundan inom teknikämnet tror både Charlotte Karlsson och Pierre Åkerblom beror på att det just kräver mycket fortbildning och materiell utrustning.
– Vi har också fått möjligheten att undervisa i halvklass i teknik i årskurs 9, vilket nog är ovanligt, säger Pierre Åkerblom.
Text: Marianne Nordenlöw