Språkassistenter har blivit Söderhamns modell för att möta utmaningen med fler utrikesfödda barn i förskolan. En satsning som bidrar till kunskapsutveckling och underlättar föräldrasamverkan.
Den här norra delen av Söderhamns tätort har förändrats under ganska kort tid, från få utrikesfödda invånare till i dag då drygt hälften av de 170 förskolebarnen har ett annat modersmål än svenska.
–Det har förstås varit en omställning som ibland varit problematisk, säger Kristina Svensson med nästan 30 års erfarenhet av att jobba i förskolan i området.
–Framför allt har det varit svårt att kommunicera med barn och föräldrar under den första tiden i förskolan och inskolningsperioden blir svårarbetad. Det är ett av flera områden där allt fungerar mycket smidigare med stöd från språkassistenterna Fatima Dagan och Afrah Iraqi, som arbetar på förskolan.
Fatima Dagan, som talar somaliska, flikar in:
–Det kan vara enkla och praktiska saker där vi kan avlasta förskollärarna. En enkel fråga från en förälder, ett snabbt svar från oss. I stället för att Kristina eller någon annan ska försöka förklara med teckenspråk eller på engelska. Det tar tid och man kanske missförstår varandra ändå.
Kristina Svensson nickar instämmande:
–Jag kände mig rätt säker på att arbetssättet med språkassistenter skulle bli en förbättring både för personal och barn. Men jag är ändå positivt överraskad att det underlättar på så många områden, allt från praktiska frågor till pedagogik.
Söderhamns kommuns språkassistenter gick en sexmånadersutbildning under 2014 med finansiering via kommunala fondmedel. 150 timmars teori varvades med praktik.
Fem assistenter arbetar nu heltid vid förskolor i kommunen och förutom Lillberget-Kilsmyran går en stor del av resurserna till förskolan i Ljusne, ett brukssamhälle söder om Söderhamn som också har en hög andel utrikesfödda barn.
–Vi roterar runt en del i alla förskolor i kommunen utifrån de behov av språkstöd som finns vid inskolning. Så det blir en hel del buss- och bilåkande, säger Afrah Iraqi, som har arabiska som modersmål.
Totalt rör det sig om ett 30-tal olika modersmål. Men genom ett ständigt pusslande med resurser fungerar det ändå att ge ett bra språkstöd till alla förskolebarnen, tycker Kristina Svensson.
–Det har utvecklats ett bra samarbete mellan förskolorna som jag tror har sin grund i att det på varje förskola fanns handledare för språkassistenterna under utbildningsfasen.
–På så sätt byggdes ett nätverk upp naturligt och det har vi nytta av i dag. Sedan är det också så att några språk är rätt dominerande – somaliska, arabiska, dari, tigrinja.
För Afrah Iraqi blev assistentutbildningen ett första steg mot drömmen att bli förskollärare.
–2013 gjorde jag praktik på en förskola och som språkassistent ser jag en möjlighet att till slut bli förskollärare. Nu läser jag in betyg för att på sikt kunna söka till högskolan, samtidigt som jag jobbar som språkassistent.
–Mycket var nytt och kändes annorlunda. Det var en hel del om lagstiftning och allmän pedagogik, men även mer konkreta områden som vardagsmatte, säger Afrah Iraqi, om utbildningen som hon gått.
Tre språkassistenterär nu knutna till Lillberget-Kilsmyran och utöver det tar man även emot utrikesfödda elever från kommunala vuxenutbildningen för praktik som språkelever.
–Vi tolkar i olika praktiska samtal och jobbar administrativt med översättning av dokument. På utvecklingssamtal kan vi finnas med i stället för en telefontolk, berättar Fatima Dagan.
Kristina Svensson betonar att språkassistenterna stärkt förskolans pedagogik.
–Nu finns resurser för att vissa timmar ha minde grupper med indelning efter modersmål och där man kan läsa och samtala på det egna språket.
Ser du någon risk för att det leder till en uppdelning av barn inom förskolan?
–Nej, inte alls. Vår erfarenhet är att trygghet i det egna modersmålet gör att barnen lär sig svenska snabbare och att det underlättar leken med barn som har svenska som förstaspråk, säger Kristina Svensson.
Förskolechefen Lotta Frelin tycker att Söderhamn genom modellen med språkassistenter tar sitt ansvar i linje med läroplanens skrivningar om att förskolan ska medverka till att barn med annat modersmål än svenska ska kunna utveckla sina båda språk.
–Till skillnad från grundskolan saknas ju reglerad modersmålsundervisning. Förutom att det ger ett bra stöd under förskoletiden, så är vi övertygade om att det är en viktig investering i de här barnen på lite längre sikt, med större chans till goda skolresultat och mindre risk för utanförskap, säger hon.