Rakt på sak om sex

Vad händer under puberteten? undrar Margareta Nymansson.

– Hormoner ökar och man får mens. Det kan vara irriterande om det pågår länge, svarar Ewin Tas.

Efter ett tag pratar gruppen om känslor och kärlek. Att man kan känna kärlek mellan pojke och flicka, flicka och flicka och mellan pojke och pojke.

– Då kanske man vill kramas. Men man har också rätt att säga nej om man inte vill. Att säga stopp, säger Margareta Nymansson.

Hon håller upp Stoppboken, som eleverna har läst förut här i Tunabergsskolan i Uppsala. I boken visar Anna tydligt att hon inte vill att Axel ska närma sig henne.

”Stopp! Jag vill inte att du tar mig på brösten”, säger Anna i boken och visar stopptecken med handen.

I klassrummet finns många fler böcker, som har tagits fram av Margareta Nymansson, Vija Bjelvenfeldt och Hillevi Törmä, som samtliga arbetar på Konsultativt stöd i Uppsala. Det är en enhet som ger stöd till olika lärargrupper i kommunen.

Det blir en imponerande samling när de lägger alla böckerna i soffan. Hillevi Törmä, som är ikt-pedagog, har gjort illustrationerna och arbetat med texterna. Hon visar stolt omslaget till det senaste tillskottet, Boken om att ha barn, som främst vänder sig till gymnasiesärskolan.

– Jag har lagt ner mycket tid på att få bilder som ska vara så tydliga som möjligt och förmedla innehållet i texten. För elever i grundsärskolan är bilden ofta lika viktig som texten, säger Hillevi Törmä.

Den första boken skrev Margareta Nymansson för tio år sedan. Idén fick hon när en mamma var orolig för sin dotter som skulle komma in i puberteten och vad som då skulle hända när hon fick mens. Mamman läste boken för sin dotter på sommarlovet och på hösten när hon sedan fick mens så var hon lugn.

– Vi förstod att det är så här vi måste tänka. Nästa steg blev pojkboken, som blev snyggare eftersom Hillevi gör så fina illustrationer, säger Margareta Nymansson.

Böckerna har uppmärksammats av tidningar och tv och det tror de bland annat beror på det raka språket.

– Vi använder ordet knulla för att nästan alla vet vad det betyder. Sex kan förväxlas med en siffra, ligga med kan innebära att man ligger i en säng med sina föräldrar och samlag kan förväxlas med att man är med i samma lag. Men vi lyssnar också in grupperna vad de tycker är bekvämt att säga, berättar Vija Bjelvenfeldt.

En del lärare har svårt för att säga en del ord. Något som kan vara problematiskt, berättar Hillevi Törmä.

– Det finns lärare som inte vill använda ordet onanera. Samtidigt finns det elever på tidig utvecklingsnivå som vill onanera ofta. Ger man inte beteendet ett namn så blir det svårigheter i att hantera de situationerna.

I Onaniboken ges konkreta tips med bilder på var man får onanera. På toaletten och på sitt rum, men bara när man är ensam. Viktigt är att inte framställa onani som skamfullt.

Finns det inte tillräckligt med stimulans och individanpassad undervisning, och om skoldagen inte känns meningsfull, kan det lätt bli att eleven vill onanera, förklarar pedagogerna.

Ett viktigt ämne att tala om är att man äger sin kropp. Att våga säga nej.

– Jag har träffat en flicka som undrade om man verkligen kunde säga nej om man hade börjat pussas. Så Stoppbokenär mycket viktig. Du bestämmer själv över din kropp. Den boken bör komma in tidigt för eleverna, förtydligar Margareta Nymansson.

En del i bokserien är lärarhandledningen där det finns tips på olika frågor att diskutera. Några exempel är ”Hur känns det att vara kär?”, ”Var slänger man bindan?” och ”Kan snoppar se olika ut?”.

– Vi har undervisat i sex och samlevnad på flera grundsärskolor i Uppsala. En bakgrund till det är att de ordinarie lärarna tycker att det är bra att någon utomstående har de här delarna. Det blir lite mer distans till oss även om många barn känner oss lite grann, berättar Margareta Nymansson.

Här i Tunabergsskolanär eleverna uppdelade i killgrupp och tjejgrupp när de har undervisning i sex och samlevnad. Det är på initiativ från klasslärarna.

– Det kan bli lite flamsigt annars. Och alla kanske inte vågar ställa frågor, säger Sofia Dahl, som undervisar i årskurs 6 till 9.

Kollegan Birgitta Foucard berättar att lärarna även i blandade grupper tar upp frågor om sex och samlevnad. Det kan till exempel vara i SO och NO.

En utmaning är att anpassa undervisning i sex och samlevnad till elevernas olika nivåer i klasserna, menar Vija Bjelvenfeldt.

– En del är mer mogna och tar till sig det som står i böckerna medan det går andra förbi, säger hon.

– Man måste återkomma med det här ämnet kontinuerligt för eleverna glömmer, tillägger Hillevi Törmä.

Just i dag är det tillfälle för återkoppling. Och nu är det killarnas tur att ta plats i soffan.

Vad som händer i puberteten blir det första ämnet.

– Hår på snoppen och för flickorna på snippan, svarar Tim Forsström snabbt.

Vija Blejvenfeldt ritar en snopp på tavlan och skrattet från pojkarna låter inte vänta på sig.

Var produceras spermierna? undrar lärarna.

– I kulorna, men vad händer om man ha tre kulor? frågar Oscar Pettersson och skrattar.

När de kommer in på kärlek blir det lite lugnare. Lärarna berättar om olika slags kärlek. Att man kan känna kärlek till sina föräldrar, till ett husdjur eller till en flicka eller pojke.

Är ni kära i någon?

– Nej, svarar en efter en bestämt.

– I alla fall inte just nu, tillägger Tim.