Hur får man till ett fungerande inkluderingsarbete i praktiken? Lektor René Kristensen har samlat sina egna ”greatest hits” i utredningsmaterialet Puma.
René Kristensen brukar skämtsamt råda de lärare som ska använda sig av hans pedagogiska utredningsmaterial att se till att ”diagnoserna håller sig utanför dörren”.
– Diagnoserna fokuserar på vad en elev inte kan. Puma är precis tvärtom. Det består av samlade verktyg som i stället kan hjälpa oss att se elevens styrkor och förstå hur vi bäst arbetar pedagogiskt för att just han eller hon ska nå bästa möjliga förutsättningar i sin läroprocess, säger han.
René Kristensen är lärare i grunden och numera lektor vid University College Lillebaelt i danska Odense. Han har arbetat med specialpedagogik för såväl barn som vuxna och speciellt intresserat sig för den relationella biten, alltså hur sammanhanget runt eleven påverkar inlärningen.
– Det finns forskning som visar hur viktig trivsel är för inlärningen i samtliga ämnen. Det ena fungerar inte utan det andra.
Den linje som René Kristensen förespråkar kallas akt, ”adfærd, kontakt og trivsel” (adfærd betyder beteende). Synsättet vilar bland annat på teorier om att vår identitet är socialt konstruerad och att det är relationerna som formar oss. Under många år som praktiker har René Kristensen samlat såväl forskning som de ”greatest hits”, som han själv uttrycker det, av konkreta exempel från praktiken. Materialet kallas Puma och består av en bok med tillhörande cd med intervjuformulär, modeller och scheman.
– Puma bygger på ett förhållningssätt. Frågorna och uppgifterna ska stödja lärarna att anpassa situationen efter eleven, i stället för att försöka anpassa eleven till situationen.
Vi tar ett exempel. Tänk dig att du har en klass där en elev, vi kan kalla honom Peter, bara reser sig upp och lämnar klassrummet, mitt i lektionen. Vad betyder det? Som pedagog kan du antingen sucka uppgivet över att Peter är oartig och uppenbarligen saknar intresse av att lära sig. Eller så kan du inta ett undersökande förhållningssätt, där en vilja till att förstå varje elev är i fokus. Den linjen förespråkar René Kristensen.
– Min utgångspunkt är att varje elev gör det han eller hon tror är bäst i varje situation. Om vi har det förhållningssättet visar Peters handlande att vi behöver förändra något för att ge honom andra valmöjligheter än att resa sig upp och gå.
En uppgift som kan vara användbar i exemplet med Peter är att alla vuxna runt honom har ett möte där de ger sin bild av vad orsaken kan vara till att Peter går ut.
– Då brukar det komma fram att det finns många olika berättelser om Peter. Kanske är han inte alls uttråkad och oartig. Han kanske är ledsen för att det har hänt något hemma. Eller så har han helt enkelt urinvägsinfektion. Eller så finns det en fysioterapeut som berättar att han kan få ont i en viss sena om han sitter för länge och därför behöver röra sig.
Nästa steg blir en övning som René Kristensen kallar för ”blomman”. Här ska Peter intervjua olika vuxna som får tycka till om vad han är bra på. Kanske får Peter då veta att många tycker att han är hjälpsam.
– Eftersom flera viktiga vuxna har sagt att det är så, blir det inte bara tomma ord. Nästa steg blir att Peter nu ska berätta om två situationer då han har fått användning av sin hjälpsamhet.
Därefter ska Peter tänka ut en konkret framtida situation för både skolan och fritids och bland klasskompisarna när han kan vara hjälpsam. Utmaningen för Peter blir nu att uppnå dessa mål. För lärarna gäller det att fundera över hur undervisningen kan utformas så att Peter får utrymme för sin hjälpsamhet.
Puma handlar också om att arbeta med hela klassen som grupp. Då får hela klassen göra samma övning som Peter: Vilka styrkor har klassen? Vad är den bra på? När kommer det till uttryck? Och vad kan ändras för att styrkorna ska blomstra?
Kanske visar det sig att fem elever lär sig bäst genom att visualisera, och då bör de få möjlighet till det i en grupp. Några andra kanske lär sig bäst när de får läsa högt och då ger man dem de förutsättningarna.
– Att arbeta med Puma behöver inte kräva mer resurser. Men det kräver ett undersökande förhållningssätt och en vilja att situationsanpassa undervisningen, säger René Kristensen.